Under våren hade vi diskuterat att jag skulle skriva en bok om hennes liv. Jag hoppades att hon i det samarbete skulle svara på många av de frågor jag aldrig tidigare fått svar på. Hon hade sagt ja till tanken men ville inte ha en mobil med internetuppkoppling utan en laptop av mig. Jag hade lovat den till hösten eftersom jag inte kunde få fram de ytterligare 5000 den skulle kosta.

I maj avgjordes saken. Jag svarade Caro att jag inte hade de pengar hon ville ha. Uppmanade henne att sälja sin skola för att få erforderliga kontanter till läkarna. Hon bönade och bad ett par gånger till. Sedan "i alla fall hälften". Jag svarade inte längre. Sen var det tyst. I början av augusti kom ett kort sms: Länge sedan vi hördes av. Inte heller nu svarade jag. Vet ju hur det blir om vi börjar igen. Jag klarar inte betala allt hon behöver.

Jag har aldrig haft så dåligt samvete för något jag gjort som i detta fall. Och jag tänker på Caro varje dag...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När Caro hade fått alla pengarna hon velat ha till sitt projekt, försvann hon från min horisont och jag har inte funnit anledning att jaga henne för att få veta hur det gått. För när jag gjort så tidigare, har resultatet varit att jag känt mig tvinga...

Det är tio månader nästan sedan jag skrev en rad. Läser jag mina senaste inlägg från februari, förstår jag hur mycket som hunnit hända sedan dess. Vad gäller Caroline har jag tappat kontakten. Jobbade hårt för att få henne från gatan, skickade inalle...

Jag messar till Caro vad hennes farbror skrivit men hon hon blir mest galen på mig. Att jag överhuvudtaget tagit kontakt med honom! Att han ALDRIG skulle hjälpa henne, "sanna mina ord"! Och att hon hellre lever på sin kropp än på hans pengar! Vad gör...

När jag hörde allt detta om Caros nuvarande liv, hade jag svårt att sova på nätterna. Funderade över hur jag skulle kunna få henne från detta "jobb" som fnask till något annat. Hon utsätter sig varje natt för faran att få hiv/aids i ett område i väst...

Min blogg är mycket gammal nu. De 200 första inläggen har kommit till under sex års tid - eller något sådant. Men det betyder inte att den inte är läsvärd. Jag har förstått att jag skriver mest för min egen skull. Som en sorts dokumentation över en m...