Begrundade sedan en stund om jag någon gång i mitt liv haft en verklig djup relation till någon kvinna. Bilder på många kvinnor dök upp i mitt huvud, från Brasilien, Japan, Tyskland, Sverige, Polen och Kenya.

I flera fall hade relationen förmodligen kunnat bli djup som med t.ex Maria. tror jag skrev om henne för länge sedan (2006? 2007?). Men jag vågade aldrig ge mig in i något riktigt allvarligt med henne. Hon var för vacker. Alla män ville ha henne. Och jag var rädd att förlora henne till någon annan. Alltså gav jag oss aldrig någon chans. Samma sak med Sandra. Hade jag någonsin en djup relation till Karin? Vi var gifta i 25 år. Jag såg till att urvattna relationen hela tiden genom att ha andra vid sidan om. Nä, det bittra svaret på frågan måste bli: Nej, aldrig haft någon verklig djup relation till någon kvinna.

I natt, eller rättare sagt, på morgonkvisten hade jag en dröm som var som en spegelbild av delar av mitt liv. Jag sade adjö till en kvinna jag älskade. Det var ett uppbrott från min sida, jag hade gjort slut, inget vanligt adjö. Jag ville ha kvar en relation till henne, kanske träffa henne ibland, men det ville inte hon. Vi gick sida vid sida, jag nuddade vid henne med min högra arm och kände hennes väl tilltagna bröst. Hon frågade om någon skuld hon hade till mig, ett tygstycke hon lånat eller använt, om jag ville ha betalt för det. Jag övervägde tygets värde och om det var värt att ta betalt för.

Så gick vi där i ett okänt land och jag vet inte vem hon var, bara att jag älskade henne intensivt men ändå skulle lämna henne.

Midsommarafton 2009. Vad säger man? Det är nattsvart - inte bara på den naturliga himlen. Nedskärningarna i skolan gör att man ska jobba mer och hårdare än någonsin förr. Slaveriet fortsätter - nu under täckmanteln av den s.k ekonomiska krisen. Har just fått min "tjänstgöringsplan" för nästa läsår: Nästan enbart nya elevgrupper, fler elever i grupper och klasser än någonsin tidigare, fler tunga kurser än tidigare. Det finns en överenskommelse med "facket" (fuck it) om att man ska ta hänsyn till de äldre lärares situation. Här kommer nu facit. Aldrig tidigare har jag fått en så tung tjänst "att se fram emot" i augusti. Misstanken kommer upp hos mig att man vill knäcka min vilja att ha heltid, tvinga mig söka deltidstjänst och på så sätt spara ytterligare några kronor. Om jag söker deltid, kan man nämligen lägga dessa kurser på någon sämre betald lärare. Eller också vill man ge mig nådaskottet med detta år som kommer och låta mig ge upp alla planer på att fortsätta efter 65 - något som ju regeringen annars förespråkar. Men det statliga och det kommunala är inte samma sak. Trots att även denna kommun är borgarnas drar man åt annat håll än i Stockholm.